Danmark 2013, Ølgod och Skulpturhaven i Svankjaer.

Jag fick möjlighet att ställa ut i Danmark denna sommar. Två olika projekt på östkusten, Ølgod nästan nere vid Esbjerg och tolv mil norrut nära Thisted ligger Svankjaer. Ølgod är ett litet samhälle med kanske 4000 invånare. Centrum blir skådeplatsen för över 150 skulpturer, en del inne på biblioteket, resten ute. Jag bestämde mig för att vara i Ølgod på lördagens vernissage. På söndag förmiddag var planen att åka upp till Skulpturhaven.

Så här såg min skulptur Puzzled Choir ut där på plats Ølgod. Först 2010 på Ängelsbergs skulpturpark, sedan Stenö havsbad förra sommaren och nu Ølgod Danmark.

Min vän Brian, en dansk skulptör och stenhuggare arrangerade det hela, lastbilar kom och hämtade min målning som skulle till Thy, Svankjaer och Skulpturhaven. Min skulptur Puzzled Choir blev hämtad av en annan lastbil och kördes till Ølgod. Brians fru Gea har också verk med på båda ställen.

På väg ner till vernissage i Danmark stannade jag upp i Huskvarna. Mitt samarbete med Galleri Smedbyn fyller tio år och det går inte att beskriva med ord vad det betytt för mig i alla avseenden. Brand-Johan och jag var ner till Jönköpings kulturförvaltning och lämnade in mitt bidrag till en tävling.  Brand-Johan tror mycket på mitt projekt och vi är tre som gått till final. Det är otroligt spännande och det ska bli intressant att se hur det går. Nu tisdag 18/6 ska jag ner till Jönköping och berätta för ev beställare vad jag tänkt angående symbolik, format och hur det ska gå till med genomförande och varenda minsta liten detalj.

Lite kontraster i Ølgod. En läcker bronsskulptur och mitt verk i corten. Flicka på bänk var nog det dyraste konstverket där. Min "Kör" var nästan hundra tusen efter, men det var inte så många emellan. Om ens någon. 

Poul Ranslet, Kvinde på baenk

Väl framme i Ølgod på eftermiddagen går jag omkring och kollar lite förstrött på de verk som jag hittar. Min oro att ha blivit borthängd tilltar, allt efter som jag hittar mer och mer skulpturer i centrumkärnan. Jag hittar också ett öltält med grill där det finns korv av alla sorter. Jag beställer en öl och frågar vad den kostar. Får reda på att det är gratis och går och hämtar en korv också. Vi står utanför en bank och de pekar upp och säger att banken fyller 100 år idag och banken bjuder. Jag hämtar en till öl för säkerhets skull. Jag berättar för dem att detta kan bara hända i Danmark att banken bjuder på öl, aldrig, inte på tusen år skulle det kunna hända i Sverige. Jag står och funderar ett tag på det, äter min korv och dricker några pilsner. Det är varmt, solen skiner och det är en dejlig dag i vårt grannland.

Asger Kristensen, Objekt 10

Förra sommaren stod Puzzled Choir i min hemstad, närmare bestämt på Stenö Havsbad och i krokarna där jag växte upp. Jag ville jobba lite mer på mitt verk, därför när jag fick hem ”Kören” så behövde jag flytta den närmare verkstan. Skulpturen är tung, tre, fyra hundra kilo kanske.  För att kunna flytta den satte jag och smeden på medar som gjorde att den kunde bogseras efter bilen en bit. Vi ändrade lite detaljer och satte på ett långt hår på ena sångerskan. Egentligen bara såna grejer som var planerat från början, men pga tidsbrist då 2010 när den skull iväg till Ängelsbergs Skulpturpark inte blev av.

Lars Waldermar, Sag mir wo die blumen sind 1 og 2

Nu blev det bra, jag var mycket nöjd med resultatet. Min vän Olov kom med lastbil och tidigt en söndagsmorgon körde vi den till Brian och Gea i Stockholm för vidare transport till Jylland. Medarna var bra för förflyttningarna, men när katalogen kom som pdf blev jag förfärad. Där satt medarna kvar och det var inte alls snyggt. Det man inte gör själv blir ofta inte gjort!

Jag hittade småningom biblioteket och där var det femtio, kanske mer skulpturer i mindre format. Jag fick ett telefonnummer och strax efter blev jag upphämtad av en kvinna. Vi åkte till ”Kören”, som verkligen hade fått en underbar plats. Bara hundra meter från banken som bjuder på öl, men i en fin passage på väg till resten av skulpturerna som står i en park.

Rigmor och hennes man Svend hjälper mig få bort medarna på lördagsmorgonen och allt är nu fixat. Jag hinner gå och vila en stund i stugan och strax är det konstnärslunch på det lokala bryggeriet, dansk buffé och några öl. Vi går ner till centrum och den officiella invigningen. De konstnärer som är på plats får ställa sig på en stol och presentera sitt verk. Ett par hundra hade nog samlats och jag har inga problem med att prata inför folk. Snarare är det svårt att få tyst på mig, men Henrik vet råd. Han tackar och ber mig stiga ner från stolen, tar den och går vidare. Han håller upp stolen så alla ser den, så är det bara att hänga på.

Henrik Voldmester, Den maskerade søjle

Sedan grillfest, efter det ner till bryggeriet igen och för att avsluta med efterfest hos huvudsponsorn för hela skulpturutställningen. En konstnär ligger redan och sover där på övervåningen, men jag bangar inte för att spela några blueslåtar på pianot. Till frukosten nästa morgon får jag höra att det lät ok även på övervåningen. Han, en konkretist och intellektuell berättar om Hilma af Klint och hennes utställning på Moderna som han åkt upp enkom för, och jag en outsider som går egna vägar utan att snegla på andra och vad de håller på med. Men vi kommer bra överens, även om kvalitén på Hilmas livsgärning, inga problem.

Nästa morgon går jag ner för att ta lite nya bilder i morgonsolen. Sedan sätter jag mig i bilen och åker norrut. Det tar några timmar så är jag i Thisted en vacker stad med härlig hamn och ett nästan övernaturligt ljus. Ja, jag är inte långt från Skagen och det märks. Käkar på Kinarestaurang och åker för att leta rätt på Skulpturhaven och Svankjaer. Det visar sig vara en liten, liten landsby.

Men vilken by, hela byn är utställning. Ett konstnärspar driver ett otroligt projekt. Han arkitekt, hon skulptör. Under 18 år har de byggt och byggt till och hela tiden gjort större och häftigare utställningar och projekt. Otroligt! Precis som i Ølgod så lovar jag att återkomma ett annat år. Självklart. Danmark är dejligt!

Min målning "Tre Mödrar" passar perfekt i det gränsöverskridande temat. Jag berättade för Kirsti, de norska konstnärerna och en konstnär från Peru att målningen är dels en parafras på det klassiska motivet med tre skönheter, men också nu gravida och med en primitiv touch. Jag gjorde fostren som kraftfält och att jag själv har fyra barn med tre olika kvinnor.

Victor berättar att hans farfar i Peru hade 23 barn med 18 olika kvinnor och det slår naturligtvis det mesta! Nästan alla fruarna kände varandra och barnen likaså. Det blev ett gott skratt. Nu har hela släkten kontakt via Internet från hela världen.

Målningen "Tre Mödrar" på övervåningen i Skulpturhaven.

Det norska konstnärsparet, Svein och Bente, vilar sig söndag eftermiddag efter vernissagefesten dagen innan.

Steen Christensen, Udstilling af gammel visdom

Den envise danske konstnären som jobbar i granit och gör dessa böcker måste man helt enkelt beundra. Han var med på båda ställerna precis som jag och Gea. 

Denna afrikanska skulptur gav mig gåshud. Påminde lite om min brons och min isskulptur "Pessimisterna"...
 

Gea Sibola Hansen, Mirakel

Huset så där oemotståndligt vackert och genomtänkt att man studsar till. Varje detalj är utsökt och det är ett nöje att strosa runt i trädgården för att säga där inne.

Och detta verk som en äldre man virkar eller stickar ger verkligen känsla av konstlandsby. För att vara ett privat initiativ av livs levande konstnärer är Skulpturhaven stort och mäktigt. Och jag återvänder så snart jag kan...

 Kenneth Rasmussen, Gul strik